Avtalsordlista

Att skjuta upp något, till exempel en förhandling, som återupptas senare.

Fackförbund och arbetsgivarorganisationer. I Pappers fall är arbetsgivarorganisationen Industriarbetsgivarna (IA).

Arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet. Arbetsgivaren bestämmer allt om inte annat är reglerat i lag  eller avtal.  

En grupp av representanter som utses för att sköta avtalsförhandlingarna. Pappers har två avtalsdelegationer. Den stora förhandlingsdelegationen består av förbundsstyrelsen och förhandlingschefen. Den lilla förhandlingsdelegationen består av förhandlingschefen och ombudsmän på förhandlingsenheten.

LO och Svenskt Näringsliv har kommit överens om ett försäkringspaket som alla anställda på arbetsplatser med kollektivavtal omfattas av. De kan ge ersättning vid långtidssjukskrivning, arbetsskada, föräldraledighet och uppsägning på grund av arbetsbrist. Här finns också tjänstepensionen/avtalspensionen.

Båda parter i förhandlingarna har avtalskrav på vad de vill ändra på till kommande kollektivavtal. Pappers har arbetat fram kraven genom avtalsmotioner och beslut på förbundsmöten. 

En återkommande period då kollektivavtal snart löper ut och fackförbund och arbetsgivarorganisationer förhandlar om villkoren i de nya avtalen.

Tiden då ett kollektivavtal gäller.

Tiden då ett avtal har löpt ut och inget nytt ännu har tecknats. Efter att Pappers kollektivavtal löpt ut gäller sju dagars ömsesidig uppsägningstid.

En form av stridsåtgärd där arbetet inte läggs ner helt men när arbetstagaren exempelvis inte utför övertidsarbete. Det kan också handla om att arbetsgivaren inte får nyanställa eller låta någon annan utföra arbete som omfattas av en strejk.

Mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation på nationell nivå. Jämför med lokal förhandling.

Vad du har kvar i plånboken efter skatt.

Förhandlingsbara regler. Vissa lagar är dispositiva, vilket betyder att de kan ersättas av bestämmelser i kollektivavtal. Även vissa bestämmelser i kollektivavtal kan ersättas av lokala överenskommelser mellan fack och arbetsgivare.

Försämring av villkor.

Ett samarbete mellan arbetar- och tjänstemannaförbund inom industrin: IF Metall, GS-facket, Livsmedelsarbetareförbundet, Unionen och Sveriges Ingenjörer. Har tillsammans med arbetsgivarorganisationerna inom industrin tecknat Industriavtalet. Pappers har valt att stå utanför facken inom industrin.

Sammanslutning av löntagare i syfte att bland annat kontrollera priset på arbete.

I avtalstider ofta synonymt med ett företags behov av att snabbt kunna anpassa verksamheten efter ändrade förutsättningar, t.ex. upp- och nedgång i orderstocken. Tillfälliga anställningar, inhyrda eller möjlighet att variera arbetstiden är verktyg som företagen kan använda.

Råder under avtalsperioden. Då får inte arbetsgivare och fackliga organisationer tillgripa stridsåtgärder. Fredsplikten upphör när avtalet löper ut. Se avtalslöst tillstånd.

Rikstäckande kollektivavtal mellan ett fackförbund och arbetsgivarförbund. Pappers har ett kollektivavtal med motparten Industriarbetsgivarna – Riksavtalet.

Överläggning mellan två eller flera parter i syfte att nå bästa möjliga kompromiss.

En total strejk som omfattar hela eller stora delar av arbetsmarknaden. Synonymt med storstrejk.

Lika stort lönepåslag för alla.

LO, TCO och Saco samlar fackförbunden och Svenskt Näringsliv samlar arbetsgivarorganisationerna. Vid till exempel förhandlingar om avtalsförsäkringarna är det LO och Svenskt Näringsliv som förhandlar, inte varje förbund eller organisation för sig.

Avtal med arbetsgivare som inte är med i någon arbetsgivarorganisation. Hängavtalet grundar sig på riksavtalet.

Ett samarbetsavtal mellan facken och arbetsgivarna inom industrin. Tecknades 1997 mellan tolv arbetsgivarförbund och fem LO-förbund samt Unionen (dåvarande industritjänstemannaförbundet) och Civilingenjörerna. Avtalet reglerar bland annat hur avtalsförhandlingarna ska gå till och hur konflikter ska lösas. I dag är IF Metall, GS-facket, Livs samt Unionen och Sveriges Ingenjörer med. Bland arbetsgivarna finns bland annat Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna samt Trä- och Möbelföretagen.

Anlitande av bemanningsföretag i stället för att anställa själv.

Ett juridiskt bindande avtal mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation om löner och allmänna anställningsvillkor.

Lönehöjning uttryckt i kronor och ören, till skillnad från procentpåslag.

Landsorganisationen. Samlar tretton arbetareförbund, där Kommunal och IF Metall är de största.

Konfliktvapen som arbetsgivarsidan kan ta till. Stänger folk ute från arbetsplatsen.

Överläggning mellan parter på arbetsplatsnivå, oftast inom ramen för riksavtalet, medbestämmandelagen och lagen om anställningsskydd.

Förhandling om löner lokalt mellan fack och arbetsgivare på arbetsplatsen.

Centralt avtalade pengar som fördelas lokalt i förhandlingar mellan företaget och det lokala facket.

En modell som LO-förbunden provat för att höja lönerna för de med lägst löner. En ”insamlingsmodell” som innebär att de som tjänar under ett visst belopp (27 100 kronor enligt LO-kravet 2023) bidrar till lönepotten som om de tjänade 27 100 kronor. Hur de extra pengarna sedan fördelas så att de kommer de lågavlönade till del är upp till varje avtalsområde.

Avtalets minimilöner.

Den process som bestämmer lönerna på arbetsmarknaden. Lönebildningen är både nationell (förhandlingar mellan nationella fackförbund och arbetsgivarorganisationer) och lokal (förhandlingar mellan lokala fackklubbar eller avdelningar och företag).

Löneökningar utöver avtalet.

En arbetsgivare kan inte sänka lön eller andra ersättningar.

Skillnaden mellan högsta och lägsta lön på ett företag, en bransch eller i samhället.

Ett system som bestämmer löneskillnaderna på en arbetsplats. Lönesystemet byggs upp av lönedelar, till exempel fasta och rörliga lönedelar, som i sin tur består av lönekomponenter.

Den nivå på löneökningar som samhällsekonomin klarar av. Bestäms av produktivitetsutvecklingen, prisökningarna i konkurrentländerna samt inflationsmålet.

Att byta löneökning mot till exempel kortare arbetstid eller högre pensionspremier.

Översyn av lönerna där de lokala parterna går igenom de anställdas löner och ser vad som ska rättas till. Kallas också lönerevision.

När parterna inte kommer överens kan medlare inkallas för att jämka ihop en kompromiss.

En statlig myndighet som utser medlare. Har också ansvar för lönestatistik.

Lönen är oberoende av antalet arbetade timmar. Vid frånvaro görs avdrag.

De avtal som sluts först i en avtalsrörelse sätter det så kallade lönemärket, som resten av arbetsmarknaden sedan följer. Sedan Industriavtalet slöts är det industrins parter som sätter lönenivån för hela arbetsmarknaden.

Brukar det kallas när förhandlingarna mot slutet drar ut på tiden och sker på natten.

Löneökning i kronor eller procent utan att hänsyn tas till inflationen. Se reallön.

Se  märket.

Avtal mellan parterna om stöd till anställda som förlorar jobbet på grund av arbetsbrist.

Andel av löntagarna som är fackligt organiserade.

Förlängning av ett avtal, till exempel när det har gått ut och förhandlingar om ett nytt fortfarande pågår. Tillämpades brett under coronapandemin.

Vad som är kvar av löneökningen efter inflationen.

Sveriges akademikers centralorganisation. Samlar 22 olika fackförbund för akademiker.

Huvudavtal mellan LO och Svenska arbetsgivareföreningen SAF som tecknades 1938. Avtalet reglerade en förhandlingsordning och regler för samhällsfarliga strejker. Facken accepterar rationalisering och strukturomvandling, arbetsgivarna accepterar den solidariska lönepolitiken. Efter 1938 har huvudavtalet ändrats fem gånger.

LO:s medlemsförbund enas ofta om avtalskrav som alla förbund ska driva. Även Facken inom industrin samlas kring några gemensamma krav.

Avtal som inte anger löner och löneökningar, men som i gengäld innehåller procedurregler som ger den enskilde rätt och möjlighet att inför arbetsgivaren hävda sin betydelse för verksamheten. Finns hos vissa tjänstemannagrupper.

Förhandlingarna avbryts i oenighet. Detta följs i regel av ett varsel om stridsåtgärder från fackets sida.

Ett fackligt konfliktvapen, som innebär att folk inte går till jobbet. De som är medlemmar i facket får ersättning ur förbundets strejkkassa. En stridsåtgärd som facket kan använda när kollektivavtalet löpt ut.

Pengar som fackföreningarna samlat in och fonderat på olika konton. Kallas också konfliktfond.

Fackligt förtroendevalda som står på vakt utanför arbetsplatser som är uttagna i strejk så att ingen ska gå in och jobba och bryta strejken.

Parterna har rätt att vidta stridsåtgärder i ett avtalslöst tillstånd. Arbetsgivare kan stänga ute de anställda från jobbet (lockout). De anställda kan vägra jobba övertid (övertidsblockad), blockera nyanställningar (nyanställningsblockad), vägra att ta befattning med vissa arbetsuppgifter (blockad) eller strejka.

En regel i avtalet som är dispositiv, men som gäller om fack och arbetsgivare inte kommer överens.

Arbetsgivarorganisationernas huvudorganisation.

Fackförbund kan välja att stödja andra fack som är i konflikt, till exempel genom övertidsblockad eller annan stridsåtgärd.

Tjänstemännens Centralorganisation. Samlar 12 olika tjänstemannaförbund, till exempel Unionen och Vision.

Fast anställning som gäller tills personen blir uppsagd på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl.

Strejk när fredsplikt råder.

Ett krav i avtalsförhandlingarna.