Nu kan fler få en andra chans
Pappers var ett av flera LO-förbund som redan från start, 2017, var med och förhandlade om en ny anställningsform riktad mot långtids-arbetslösa. Bakgrunden var att det då mest fanns kortsiktiga anställningsformer som jobbcoachning, som inte ledde framåt, eller förvaring via det som kallades FAS3 – ingen var särskilt nöjd.
Ambitionen och målet nu har således varit att skapa något som faktiskt resulterar i en vanlig tillsvidareanställning.
I slutet på 2023 blev det då klart; arbetsmarknadens parter och staten är överens om detta nya, låt oss kalla det, arbetsmarknadsverktyg.
Inte sällan handlar det om att ge männi-skor en andra chans. En möjlighet till självförsörjning – med allt vad det innebär i form av självkänsla och självförtroende. Tänk känslan att på sikt kunna ha råd med idrottsläger för barnen eller att kunna köpa sitt boende. Att slippa känna sig som en samhällsbelastning.
För företagen är det ett utmärkt tillfälle att ta integrationen på allvar och visa samhällsansvar.
Konkurrensen om arbetskraften ökar och kompetensförsörjning behöver ses i ett långt perspektiv. Företag kan inte bara ställa krav på samhället eller staten att leverera kompetent arbetskraft utan måste bidra själva.
I förra krönikan förvånades jag över den bristande förmågan att göra långsiktiga, strategiska avvägningar. Nu med etableringsjobben, som för arbetsgivarna innebär subventionerade anställningar, finns chans till bättring.
Mångfalden kommer på köpet vilket gynnar arbetsplatser på flera sätt. Olika bakgrunder och perspektiv berikar arbetsmiljön, främjar kreativitet och ökar gruppers innovationsförmåga. Rätt hanterat skapas en atmosfär där nya idéer uppstår. Människor med olika livserfarenheter och från olika kulturer kan också stärka arbetsgruppers förmåga att lösa problem. En inkluderande arbetsplats, där det finns en social trygghet, främjar dessutom en god hälsa.
För att etableringsjobben nu ska bli verklighet behöver vi parter inom massa- och pappersindustrin teckna ett avtal mellan oss. Avtalsteckning innebär en del arbete och därför vill vi från Pappers sida först ha en utfästelse eller ett moraliskt åtagande från arbetsgivarna. Vill ni använda den här möjligheten och ungefär hur många individer kan det då över tid handla om?
Vi väntar men något besked verkar inte kunna ges. Återigen är det kortsiktighet och ointresse vi ser.