Avtal klart 2025

Pappers och Industriarbetsgivarna är överens om ett nytt kollektivavtal. Avtalet sträcker sig över två år och har ett totalt avtalsvärde på 6,4% (3,4% år ett och 3,0% år två). Det nya avtalet innehåller villkorsförbättringar som: en ökad avsättning till pension, ett bättre skydd för gravida med graviditetspenning, samt säkerställande av det lokala inflytandet, t.ex. när arbetsgivaren vill göra ändringar i skiftschemat.

Arbetsgivarna har inte fått igenom kraven att bisysslor måste rapporteras och inte heller att uppsägningstiden ska halveras för personer över 55 år som arbetat längre än 10 år. Pappers har i förhandlingarna visat att en stark fackförening gör skillnad. 

För arbetare i Sverige är det två delar som är extra bra, det är att diskriminering av deltidsanställda ska upphöra och att det finns en låglönesatsning. För medlemmar i Pappers så är löneökningarna bland de högre vi haft på ett tvåårigt avtal. Jag tror inte alls som Industriarbetsgivarna att detta kommer påverka konkurrenskraften negativt. Jag tycker arbetsgivarna istället ska öka bemanningen och satsa på det viktigaste man har, nämligen arbetarna, säger förbundsordförande Pontus Georgsson. 

Frågor och svar

Lön

Hur vet jag hur stor löneökning jag kommer att få? 

Det kan vi inte svara på än. Det centrala kollektivavtalet, Riksavtalet, är nu klart och nu kommer de lokala förhandlingarna att inledas. Riksavtalet innebär löneökning på kollektivet om 3,4% under 2025 och 2,8% under 2026. Hur löneökningarna fördelas på bruket regleras vid de lokala förhandlingarna. I dessa förhandlingar tar man hänsyn till brukets lönesystem. När de lokala förhandlingarna är klara så kommer de nya lönerna att betalas ut. 

Vad innebär det att ni anger avtalet i procent och inte i kronor? 

Pappers använder en beräkningsmodell i procent sedan 2023. Fördelen med det är att alla bruk får ut det faktiska löneutrymmet på sin arbetsplats.

Om vi skulle använda en beräkningsmodell i kronor skulle den baseras på en medellön för hela branschen. Olika bruk har olika lönenivåer. Fortfarande beräknas ett lokalt krontal på den procentsats som anges i Riksavtalet.

Avtalet innehåller även en insamlingsmodell som innebär att man räknar ut potten på en högre lön än den faktiska lönen. I avtalet går gränsen vid 29100 kr/månad första avtalsåret och 30089 kr andra avtalsåret. Alla löner under den gränsen räknas upp när man räknar ut lönepotten. Det gör att löneutrymmet blir högre på bruk med lägre löner.  

Får jag min löneökning retroaktivt? 

Ja, ny lön och villkor gäller från den 1 april 2025. Det innebär att när de lokala förhandlingarna och fördelningen av löneökningarna är klara, får du din löneökning som en klumpsumma på din nästkommande löneutbetalning. Därefter får du din nya lön varje månad.

Hur fungerar potten?  

Exakt hur potten fungerar hos er kan vi inte svara på från centralt håll, då lönesystemen ser olika ut. Potten beräknas genom att ta den överenskomna procentsatsen gånger den totala ordinarie lönen på arbetsplatsen. Alla arbetare bidrar med en summa till potten, som bildar den totala summan som ska fördelas ut i löneökningar. De lokala förhandlingarna handlar om hur potten ska fördelas. Pappers har en modell där arbetsgivarna inte själva fritt kan bestämma löneökningarna utan det finns bestämmelser i Riksavtalet och i lokalavtalen som styr detta.

Prata med de lokala fackliga företrädarna om du vill veta mer om hur det fungerar hos er.

Hur mycket höjs Ob-ersättningar och övriga ersättningar med?

Då Ob-ersättningarna, och de flesta övriga ersättningar på Pappers avtal, beräknas med så kallade divisorer följer löneökningarna med automatiskt. 

Vad är en divisor? 

Divisor är en överenskommen siffra som ordinarie lön divideras med, t.ex. om du har Ob-divisor 80 och har en ordinarie lön på 33 000 kr så blir ob-ersättningen 33000/80= 412,50 kr/timmen. Olika ersättningar har olika divisorer och lokalavtalet kan innehålla andra divisorer än Riksavtalet. Prata med de fackliga representanterna på avdelningen för att höra vad som gäller för dig.

Varför blir löneökningarna mindre än avtalsvärdet?

Avtalsvärdet beskriver hela värdet av avtalet. Inför förhandlingarna har både fack och arbetsgivare kommit med avtalskrav på villkorsförändringar. För att få igenom vissa förbättringar kan facket behöva avstå en viss del i löneutrymme.

Under förhandlingarna gör vi beräkningar av vad alla förändringar är värda och förhandlar fram hur mycket som måste användas till villkorsförbättringar och vad som ska gå direkt till lön.

Förhandlingarna handlar mycket om att ge och ta, att hitta kompromisser för att komma överens om ett avtal som båda parter kan acceptera. Bakom varje kostnad som vi går med på har vi noga övervägt och sett till helheten. Riksförhandlingarna har ett paraplyperspektiv och det är viktigt att avtalet gynnar medlemmarna i stort. 

Ordlista avtalsvärde, märket och löneökning

Det är inte helt lätt att förstå de olika orden som används för att beskriva vad man kommit fram till i förhandlingarna. 

Avtalsvärde: Syftar alltid på vad ett avtal är värt över hela avtalsperioden. Avtalsvärdet inkluderar såväl löneökningar som villkorsförändringar.

Märket: är det avtalsvärde som Facken inom industrin tar fram och som hela den svenska arbetsmarknaden behöver förhålla sig till. Läs mer under den svenska modellen. 

Löneökning: Löneökningen är avtalsvärdet minus det som man kommit överens om att avstå för att få igenom villkorsförbättringar. Löneökningar tar sikte på en kollektiv höjning av lönerna och inte på vad var varje person kommer att få i löneökning. 

Arbetsvillkor

Vad innebär ett förstärkt anställningsskydd för gravida med gravidpenning?

Massa- och pappersindustrin är en mansdominerad bransch och det är viktigt att göra den mer attraktiv för kvinnor.

Ofta innebär arbete på ett bruk tunga arbetsmoment i en högljudd arbetsmiljö som gör gravida kvinnor särskild utsatta. I Sverige finns en mycket bra möjlighet att få graviditetspenning om ens arbete kan utsätta fostret för fara.

Pappers har förstärkt skyddet för gravida ytterligare i avtalet. Förbättringen innebär att om man blir uppsagd pga arbetsbrist när man blivit beviljad graviditetspenning så börjar uppsägningstiden först räknas efter att man kommit tillbaka från föräldraledigheten (förutsatt att en ansökan om föräldraledighet gjorts senast vid uppsägningsdatumet).

Varför en ökad insättning till deltidspension, vi vill ha högre lön!

Hög lön här och nu är viktigt men det är också viktigt att ta höjd för framtiden. Hur länge vill och orkar man arbeta? Det är slitsamt att arbeta inom massa- och pappersindustrin och Pappers har prioriterat en ökad avsättning till deltidspension. Med en höjd pensionspremie ska du ha möjlighet att gå ner i tid i slutet på arbetslivet.

Vi har gjort bedömningen att vi har hittat en bra balans mellan lön och avsättning till deltidspension. Skulle du välja att inte gå i deltidspension finns pengarna kvar tills du går i pension på heltid, så alla få ta del av detta på ett eller annat sätt. 

De extra avsättningarna till deltidspension har ett totalt värde på 0,4%. Pappers har avstått 0,2% det andra avtalsåret. Löneökningarna år 2 blir därför 2,8% istället för 3,0%.

Hur ser förändringen ut vid semester som ej tagits ut?

I vissa situationer, t.ex. om man har varit långtidssjuk, kan det vara svårt att ta ut den semester man har rätt till. Du får spara max fem semesterdagar till kommande år och totalt får du ha 25 semesterdagar sparade. Enligt lagen har arbetsgivaren enbart möjlighet att i vissa särskilda fall betala ut kontantersättning istället för att lägga ut semester.

Nu finns möjlighet att istället för lön välja pension. Det ger betydligt högre avsättning över tid. Detta gäller för de överstigande 25 semesterdagarna som tjänats in föregående eller nuvarande semesterår. 

Pappers inställning är att det är viktigt att arbetsgivarna följer lagen och lägger ut semester. Det är bara i undantagsfall som semester ska ersättas med betalning istället för ledig tid. 

Vad händer om jag inte fullgjort min u-tid och har en skuld till arbetsgivaren? 

Om du inte jobbat din u-tid kan du bli återbetalningsskyldig. Detta regleras i lag (Lag (1970:215) om arbetsgivarens kvittningsrätt). Innan du kan bli återbetalningsskyldig behöver det fastställas om det finns en skuld eller inte och en förhandling måste hållas. Hur detta ska gå till finns ibland reglerat i lokalavtalet och här har ingen förändring skett. 

Det som är nytt i Riksavtalet är hur arbetsgivaren ska hantera löneavdrag. Skrivningen förutsätter att det är fastställt att du har en löneskuld och hanterar endast frågan om hur arbetsgivaren får agera när löneskulden ska återbetalas

Vilka avtalskrav har arbetsgivaren inte fått igenom?

När vi nu läser arbetsgivarnas avtalskrav som vi fick i december 2024 kan vi konstatera att de inte nått framgång i så många av sina krav. På deras kravlista fanns bland annat:

• avskaffa nuvarande ATK-system och göra om så att det enbart blir ett pensionssparande.
• införa en skyldighet för dig att berätta vad du har för bisysslor på fritiden.
• lokala löneavtal ska vara uppsägningsbara.
• införa en särskild lönegrupp utan en lokal överenskommelse. 

Övriga frågor

Vilka arbetsgrupper kommer facket och arbetsgivarna arbeta med under avtalsperioden? 

Vi har kommit överens om tre arbetsgrupper som vi kommer arbeta med under avtalsperioden. Dessa arbetsgrupper handlar om:

• Alkohol
  Arbetsgruppen ska tydliggöra och ta fram partsgemensamma riktlinjer bland annat för vilket ansvar arbetsgivaren och arbetstagaren har: vid testning, hur testningen ska vara utformad, hur provresultat ska hanteras samt övergripande arbetsmiljö.
• Narkotika 
  Narkotikaanvändningen är mer utbredd i samhället än tidigare. Arbetsgruppen ska utreda vilka åtgärder parter kan vidta för att motverka utvecklingen t.ex. utreda arbetsgivarens arbetsmiljöansvar.
• Ett hållbart arbetsliv
  Vad behövs för att alla ska orka och hålla för att jobba skift hela vägen till pension? I Riksavtalet finns en skrivning om att arbetsgivaren har ett ansvar för att fånga upp risker i ett tidigt skede, skapa förutsättningar för att upptäcka och åtgärda risker. Här finns ett behov att stötta de lokala parterna för att uppnå detta i praktiken.

Varför har ni inte förhandlat fram ett förbättrat ATK (Arbetstidskonto)?

Vi har haft långtgående förhandlingar kring ett förbättrat ATK. Det har varit tydligt att arbetsgivarna inte vill ge arbetarna mer ledig tid.

Istället har arbetsgivarna varit tydliga med att alla anställda behövs och gärna mer än så. I förhandlingarna har vi drivit frågan så långt vi kommit och Pappers stora delegation har gjort bedömningen att vi skulle behöva avstå ett för stort löneutrymme samt villkorsförsämringar för att få igenom en förbättring av ATK.

Arbetsgivarna hade långtgående krav på att ändra rättigheten för att få ut ledig tid. Idag har vi en stark rättighet att få ut ledig ATK-tid och den ville arbetsgivarna kraftigt försämra. Detta kunde vi inte acceptera.

LO har ett kongressbeslut på att jobba för en arbetstidsförkortning. Just nu pågår en stor utredning på LO för att se hur vi ska jobba för att genomföra det kongressbeslutet. För Pappers del, i denna avtalsrörelse, så kom vi inte fram med något resultat i denna fråga. 

Vad är nytt angående beredskap?

Det som är nytt i Riksavtalet är att vi säkerställer att det måste finnas ett lokalt avtal som reglerar vilka ersättningar och villkor som följer med beredskapen. Finns inget sådant avtal har man inte heller någon skyldighet att inställa sig på beredskap.

Prata med de lokala fackliga företrädarna om du har frågor om hur beredskapen ser ut på din arbetsplats. 

Har det lokala fackliga inflytandet ökat eller minskat i det nya avtalet?

Pappers lokalavtal har stor variation där vissa överenskommelser är mer omfattande än andra. I och med den nya skrivelsen om beredskapen i Riksavtalet så har det lokala inflytandet generellt ökat. Företaget kan inte ha personal i beredskap om de inte har ett lokalt avtal om beredskap.  

En annan del i det nya kollektivavtalet är att vi har tydliggjort fackets rätt till information om tidsbegränsade anställningar. Framförallt blir det enklare för det lokala facket att hålla reda på om anställningar är korrekta och följer avtalet.

Pappers generella inställning är att vi vill se en ökad bemanning och att arbetsgivarna ska erbjuda fasta tjänster. 

Hur har ni förankrat förhandlingsarbetet?

Förhandlarna har under hela avtalsrörelsen haft täta kontakter och avstämningar med stora delegationen. Den består av 16 personer: förbundsstyrelsen, både ordinarie ledamöter och ersättare, verkställande utskottet samt förhandlingschefen. Denna avtalsrörelse har stora delegationen utökats med sex personer (ersättarna i förbundsstyrelsen). Detta för att få en större förankring över hela organisationen. Förbundet har även haft återkommande informationsmöten med avdelningarna om förhandlingarna och olika sakfrågor.

Varför blev det ett 2-årsavtal?

På samma sätt som att vi behöver förhålla oss till märket så bestämmer även arbetsgivare och Facken inom industrin avtalslängden på svensk arbetsmarknad. 

Facken inom industrin består av fackförbunden IF Metall, GS, Livs, Sveriges Ingenjörer och Unionen.

Pappers har sedan 2011 valt att stå utanför denna konstellation och har inte varit med och påverkat avtalslängden. 

Hur fungerar den svenska modellen? 

I Sverige har vi ett unikt sätt att styra över löner och anställningsvillkor. Det kallas "den svenska modellen” och innebär att det är arbetsgivarnas organisationer och fackföreningarna som gemensamt förhandlar om löner och anställningsvillkor.

Det innebär också att det inte finns någon svensk lag som bestämmer över din lön och dina ersättningar. Däremot finns det lagar som reglerar anställningsskydd, arbetstid, semester och annan ledighet. Men genom kollektivavtalet kan anställningsvillkor bli ännu bättre för dig. 

Nästa steg

Vad händer nu? 

När vi nu är överens med arbetsgivarna om ett nytt kollektivavtal så ska Pappers förbundsstyrelse slutligen fatta beslut om att anta avtalet. Innan styrelsebeslutet kan tas, hålls ett extra förbundsmöte den 7 april 2025. På mötet är alla avdelningar representerade och här tar förbundsmötesombuden ställning till avtalet och kommer ge en rekommendation till styrelsen. 

Därefter är det dags att börja förhandla lokalt bland annat om hur lönefördelningen ska ske. Först måste man på varje bruk räkna fram hur mycket som man har att fördela (potten). Detta kan ta lite tid men även om det drar ut på tiden så gäller den nya lönen retroaktivt från 1 april. 

Prata med de lokala fackliga företrädarna om du vill veta mer om hur de lokala förhandlingarna går hos er.